Entebbe

Vi fick gå upp kvart över fem för att hinna äta frukost i lugn och ro. Även den var av högsta kvalitet med en mer traditionell menu som äggröra, stekt korv och rostat bröd. Men det fanns ett bord med bara frukter av allehanda slag också.

Vi tog sedan den lilla bussen till flygplatsen och tog oss efter en lång promenad till gate C22.

Flygturen gick över den arabiska halvön. Öken så långt man kunde se. När vi närmade oss Entebbe kom vi in i ett molnlandskap jag aldrig sett förut. Det var liksom tre lager av moln.

När vi landade var jag orolig för hur det skulle gå när jag inte hade mitt vaccinationskort med mig. När jag kom fram till disken där vi skulle köpa visa frågade de inte ens efter det.

Paul och Cathy mötte oss tillsammans med vår chaufför under resan och vår guide Stephen. En kusin till Paul var också med. Vi tog oss direkt till Banana Village i Entebbe. Jag trodde först att det låg ganska nära Entebbe SS för jag hade tidigare sett hyddliknande hus där som var hotell. Men det låg en bra bit längre in mot Kampala.

Fågelskådningen började så fort vi steg ur vår bil. Det var fåglar överallt i träden och buskarna. Vi checkade in och åt en lättare lunch efter att vi hade duschat.

Innan vi åkte till Entebbes botaniska trädgård tittade vi in på Entebbe SS för att hälsa på Yunia och John. När vi gått ur bilen leddes vi in i deras nybyggda hus. Ni måste hälsa på biskopen sa John till oss. Det var ett stor evenemang! Vid honnörsbordet satt biskopen och några andra prästklädda personer. Yunia höll tal och allt filmades. Vi blev presenterade och sedan började en dans och trumföreställning!

 

ISTE 2013: Sammanfattning och trender

Jag skall nu i några bloggposter försöka att sammanfatta ISTE 2013 och spegla de trender som jag såg under konferensen.

Första några fakta om hela eventet:

- Över 13 000 deltagare
– 74 länder var representerade och 1855 var internationella konferensedeltagare
– 373 deltog virtuellt
– Över 4 500 utställningspersonal
– 499 edtech företag var representerade
– Över 1 200 volontärer hjälpte till.
– Nästan 1 100 presentatörer.
– Över 50 000 tweets använde den officiella hashtaggen #iste13 under konferensen
– 14 000 nedladdningar och aktiveringar av konferensappen med 178 000 öppningar och 18 000 timmars användning.

Ser man i stort så handlar det mesta, mer eller mindre uttalat, om att eleverna skall utveckla det man kallar ”21 st century skills”. Detta är ett antal förmågor som man tagit fram i USA och som är grunden för deras utbildningsvision. Jag har tidigare skrivit om dessa i min blogg den 20 februari i år.

Dessa förmågor är grunden i det nya utbildningsparadigmet. De behövs därför att utvecklingen går så snabbt nu att det är svårt att veta vad eleverna behöver kunna när de kommer upp i yrkes- och vuxenlivet. Därför vill man fokusera på förmågor istället som stödjer ett livslångt lärande.

Några ord som sammanfattar det nya paradigmet är kreativitet, autenticitet, relevans, kollaboration, global samverkan, engagemang, resiliens, delaktighet, individanpassat, mångfald, personligt lärnätverk, personlig lärmiljö, sociala medier samt digitalt och digitala verktyg.

Den nya tekniken lägger en grund för nya möjligheter men i allt detta nya hittar man samtidigt tidlösa principer och grundläggande känslor.

Pedagogiker och metoder som man talar om är project based learning, blended learning, passionbased learning, flipped classroom, universal design for learning (UDL), personalized learning och gamification.

Projekt och verksamheter i det nya skolparadigmet

Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.

”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.

I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.

Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.

Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.

Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna  bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras  vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.

Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.

Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.

Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.

Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.

Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.

Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.

Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.

Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.

Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.

Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.

Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.

I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.

I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.

Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.

Att djupse

Tidigare i min blogg har jag (10 februari) och Eva Grundelius (18 februari) skrivit om ”hållbart lärande”. Det bygger på fyra förmågor som rätt använda kan bidra till en god lärprocess: att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna och djupfråga. Jag har de senaste dagarna kommit fram till att det finns en till förmåga som man kan lägga till de fyra: att djupse.

Att djupse får inte förväxlas med djupseende som betyder att se tredimensionellt eller ”att varsebli omgivningens tredimensionella struktur”. Det är inte helt enkelt att beskriva vad djupse innebär eftersom det måste erfaras genom det sätt som man ser omgivningen på. Men här är några försök i alla fall.

Djupse gör du när du helt koncentrerat betraktar ett föremål eller din omgivning. När du ”ser när du tittar”. Du kan t.ex. växla mellan att se själva föremålet och formerna som finns i ”tomrummen” runt föremålet. När du tecknar så tränar du att djupse, dvs att medvetet betrakta det du skall rita av och sedan göra en avbildning av det på ett papper. Den iaktagelseprocess som du då måste gå igenom för att kunna göra detta skulle man kunna kalla för att ”djupse”.

Man använder också förmågan att djupse när man artbestämmer ett djur eller en växt. För att vara säker på vilken art det är när man första gången ser en art måste man noga iaktta färg, form mönster eller beteende.

Förmågan att djupse använder man också när man skall göra observationer. Att observera är den första fasen i det vetenskapliga arbetsättet som Aristoteles tog fram. När man sedan observerat skulle man enligt honom strukturera det man sett och sedan göra en analys.

Vetenskap och att djupse gick hand i hand i både konstens och vetenskapens historia. Ett av de tydligaste exemplen på det är Leonardo da Vincis livsverk. Där var själva observationen förutsättningen för det vetenskapliga arbete han gjorde när det t.ex. gäller människokroppens byggnad. För att kunna göra de tekniska konstruktioner som han gjorde var han tvungen att ha en så riktig bild av de ingående delarna som möjligt också.

Att djupse är alltså en viktig förmåga hos såväl de första som dagens forskare och konstnärer.

Det är genom att t.ex.utföra bildkonst som vi tränar vår förmåga att djupse. Det tränas inte av att ”klistra in” bilder i ett dokument. Här har vi en förmåga som jag tror måste tränas utan datorer i verkligheten med papper och penna. Men när man väl tränat upp förmågan så har man nytta av den också om man skapar bilder i datorn.

Sveriges Radio P4 Kalmar

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Pengar, konst och politik

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Vad vill vi med gymnasieskolan?

Varje land som vill ha en framtid måste satsa på dess barn och ungdomar. Varje krona som satsas under barn och ungdomsåren kommer samhället få mångfalt tillbaka om pengarna satsas klokt.

Under gymnasietiden utvecklas ungdomarnas intressen för livet. Grundläggande värderingar formas och livsrutiner och vanor skapas.

Som lärare lägger vi grunden för alla andra yrken. Vi lägger grunden för det demokratiska samhällets fortbestånd och vi kan om vi arbetar klokt utveckla ungdomars självkänsla, empati och sociala förmåga och patos. Gör vi som lärare ett bra jobb får vi medvetna, kunniga och engagerade samhällsmedborgare som bryr sig om andra. Lärarna lägger grunden för samhällets framtid.

Ett samhälles styrande behöver förstå att ge den personal som arbetar inom skolan de medel som behövs för att kunna utvecklas och ge en bra undervisning. En lärare behöver kunna fokusera på undervisningen och hålla sig ajour med forskningen inom sitt område.

De styrande måste ge medel så att våra barn och ungdomar får de bästa möjligheter att lära och utvecklas.

Media ska naturligtvis syna och lyfta fram problem och sådant som inte är bra men man måste också hjälpa till att sprida goda exempel och allt positivt som sker varje dag och varje vecka i våra skolor. Media måste ge ungdomar en chans att uttrycka sina åsikter och tankar om livet och samhället. Då kan ett engagemang och samhällsintresse vakna. Ungdomar behöver tas på allvar.

Undervisningen bör:

  • vara relevant
  • utgå från verkligheten och ta in verkligheten.
  • hjälpa eleven att koppla till det den redan förstått.
  • vara individanpassad
  • utveckla ett levande intresse hos eleven
  • utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt såväl som att samarbeta

Undervisningen kan utvecklas genom att:

  • flera lärare ska kunna undervisa och samarbeta om samma elevgrupp samtidigt.
  • eleverna skall ges möjlighet att göra väl förberedda, genomtänkta och relevanta studieresor, vildmarksvistelser och studiebesök.
  • alla elevernas intelligenser bör värdesättas lika högt; konst, musik, dans, social förmåga såväl som språk, matematik och naturvetenskap.
  • elevernas kreativitet skall uppmuntras och tas tillvara.
  • läroprocesserna inom skolan kopplas till läroprocesser i det omgivande samhället.

Varje lärare bör:

  • ha regelbunden kontakt med forskare inom ämnesdidaktik, pedagogik och sitt ämne.
  • dessa forskare skall vara som en coach för läraren genom att ge feedback på undervisningen och hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.
  • ha kontakt med de media som speglar det ämne man undervisar i.
  • få möjlighet att tidigt i sin karriär få tillbringa och leva minst 2-3 veckor i en främmande kultur utifrån så som ”Den global resan” gör.
  • ha en hälsocoach som hjälper till och ger stöd för läraren att skapa en livsstil som gör att läraren kan och orkar driva en kvalitativ hög undervisning. Som lärare arbetar man med sig själv som redskap.
  • få möjlighet att göra studieresor som berikar lärarens erfarenhet och kunskap om sitt område
  • ha en lärarassistent som hjälper till med frånvaro, dokumentation och allt praktiskt före, under och efter lektionerna.