Kategoriarkiv: Naturvård

Doc lounge – Inte bara honung

Publicerad den av
Svara

Ikväll var det dags för vårens sista doc lounge. Den var förlagd till Bremersons matupplevelser i Kalmar saluhall och handlade om bin. Ett av de bästa exemplen på ekologiska tjänster är binas pollinering av blommor. Einstein lär ha sagt att ”om alla bin försvinner så dör människan ut inom fyra år”.

På många ställen i världen ser man nu en massdöd av bin som är mycket oroande. Att ta reda på varför detta sker var filmens syfte fick vi veta i början.

Innan filmen började fick vi möjlighet att äta en filmbuffé. Det var en av de utsöktaste bufféer som jag någonsin ätit. Färsk sparris, wokade grönsaker, kokt sidfläsk så mört som jag aldrig känt en köttbit vara och mycket mer.

Inte bara honung börjar utspela sig i Schweiz. Vi får höra en schweizisk bioodlare i tredje generationen berätta om hur det är att vara bioodlare. Sen tar oss filmen över hela jorden. Vi får se bisamhällen i Kaliforniens mandelodlingar, kineser som pollinerar för hand och hur de bevarar den genetiska mångfalden i bisamhällen i Australien. Just det landet är den enda kontinent som inte drabbats av bidöden än.

Filmen är mycket sevärd och visar med all tydlighet att den biologiska mångfalden på jorden är grunden för de livgivande systemen som Mooney sa när jag frågade honom via Klotet förra året.

Ett hållbart Fredrikskans

Publicerad den av
Svara

Mina elever i naturkunskap fick idag börja att arbeta med hållbara förslag för Fredrikskans området.

Jag började redan i höstas när de kom till skolan genom att ha en fågelexkursion och gå runt Malmfjärden med dem. Vi kunde då se stora sjok med tarmalger ligga efter stränderna. Sen lät jag eleverna fånga djur, växter och alger och skriva upp dem i en artlista på i sin loggbok i Google Drive. Jag tänkte ha en vinterexkursion med dem också men fick inte tid.

Nu i maj hade jag en ny fågelexkursion så de skulle få se skillnaden mot hösten. Nu fanns det fullt med skrattmåsar på den lilla ö där de häckar. De verkar dock vara i lite mindre antal än förra och förrförra året. Det stod också några strandskator på stranden vid Rävspelet som eleverna inte såg i höstas

På den senaste halvklass lektionen fick eleverna sätta ihop tre olika näringskedjor av de arter som de hittat. Innan vi gick från lektionen satte vi ihop näringskedjorna i en näringsväv.

På teorilektionen har jag den förra veckan berättat om hur historien om hållbar utveckling sett ut. Hur vi gick från ”naturvård” till ”miljöskydd” och senare till ”hållbar  utveckling”. Idag förklarade jag de fyra olika nivåerna i hållbart arbete.

Efter det fick eleverna börja med att skriva ner vilka frågor de behöver besvara när de skall bygga sin hållbara stadsdel. Jag vill lära dem att det är viktigt att ställa grundläggande frågor om det man skall göra innan man börjar att projektera.

Grundmodul i miljökunskap för arbetsmarknadsutbildningar

Publicerad den av
Svara

Fortsätter beskrivningen av historien om AmuGruppens miljöutbildningar på 90-talet.

I juli 1993 så gick AMU-gruppen över från att vara en myndighet till att bli ett statligt ägt aktiebolag. Under våren 1993 hade vi som var intresserade av miljö och fanns på olika enheter runt om i landet sett till att vi fick starta ett miljöutbildningsprojekt. Vi ville utveckla moderna miljöutbildningar i det nya bolaget. Det nya AmuGruppen var indelat i olika dotterbolag och jag blev ansvarig för att utveckla miljöutbildningarna i AmuGruppen Småland.

Nu började det kännas meningsfullt att arbeta på AmuGruppen. Jag kunde se att jag hade en uppgift att fylla och ett så stort bolag som AmuGruppen kunde nå ut till och påverka många. ”Tänk om vi kunde få in ett miljötänk på alla arbetsmarknadsutbildningar i Sverige” tänkte jag och flera av mina kollegor ute i landet. Det skulle kunna få en stor verkan. Vi skulle då kunna bidra till att skapa ett kretsloppsamhälle och samtidigt vara med och skapa nya jobb.

Vi satte igång och utvecklade och provade oss fram på de utbildningar vi sålde. Mycket utveckling inom utbildningområdet sker i löpande arbete. Man får en idé och testar den och modifierar den lite nästa gång osv. Det är sällan man först utvecklar något färdigt och sedan kör man det på det sättet år från år. Visst kan man behöva en tid för att ta fram ett koncept men sedan filar man på det och ser till att det passar målgruppen.

När jag nu går igenom mina gamla filer så har jag hittat beskrivningen till ”grundmodulen” som vi kallade utbildningsavsnittet som vi tänkte skulle ingå i alla arbetsmarknadsutbildningar. Så här ser beskrivningen ut:

Planeten jorden;
Förutsättningar för liv,
Livets uppkomst,
Syresättning av atmosfären,
Ozonskiktet,
Liv upp på land,
Fotosyntes och cellandning,
Grundläggande energiprinciper.
Naturens kretslopp ex. kolet, vattnet.
Ekosystem
Människan och teknosfären. Linjära resursflöden.
Ett uthålligt samhälle – kretsloppsprincipen.
Lokal Agenda 21
Miljöproblem ur Miljöbasen:
-Uttunning av ozonskiktet
-Klimatförändringar
-Effekter av marknära luftföroreningar
-Försurning av mark och vatten
-Utarmning av växter och djur
-Övergödning av sjöar och hav

Jag kommer ihåg att jag brukade börja med att gå livets utveckling. Mätte upp 4,5 meter och rörde mig framåt i lektionssalen och gick igenom alla faser som livet gått igenom på jorden. Om det var varmt ute kunde jag gå 450 m istället ute. Ja och hade man mer tid på sig kunde jag gå 4,5 km med eleverna. Jorden är ca 4,5 miljarder år gammal så det var därifrån dessa siffror kom. Med detta sätt kan man visa hur jorden successivt renats av växterna, fått en atmosfär som lett till ett ozonskikt som sedan gjorde det möjligt för livet att gå upp på land.

Efter det brukade jag låta eleverna göra ”uppdraget”. Wolgang Brunner presenterade i slutet av 80 talet en övning som gick ut på att man skulle inreda ett rymdskepp som skulle vara ute i rymden i 6 tusen år. Genom att låta olika grupper tänka igenom allt som man måste ha med sig och hur man skulle göra skeppet självförsörjande på mat och andra behov så lärde sig kursdeltagarna grundläggande kretslopp och ekologi. Den efterföljande diskussionen kunde vara mycket intressant att följa när de olika grupperna fick redovisa vad de kommit fram till. Detta är nog en av de mest genialiska övningar som jag kommit i kontakt med under min lärarkarriär. Eleverna aktiverar all den förståelse de har om kretslopp och får in ny kunskap i ett sammanhang.

Jag brukade visa de grundläggande naturlagarna efter det genom att visa att ”allting sprids” när man droppar en droppe en vattenskål och att ”ingenting försvinner”. Jag visade det geologiska kretsloppet med sand och en sandsten samt vindens kretslopp med en hårtork och vattnets med en bunke vatten. Livets kretslopp fick symboliseras med en krukväxt.

För att sedan visa flöden och hur man kan få dem till kretslopp i ett samhälle brukade jag gå igenom material och energiflöden genom ett hushåll. Alla vet hur ett hushåll fungerar och de olika flödena blir då kopplade till en vardaglig företeelse. När man gått igenom flödena genom ett hushåll är det lättare att sedan titta på dem och förstå dem i ett företag.

Det ingick alltid ett ”kapitel” om Agenda 21 och vad som var nytt med det sättet att tänka. Hur det gamla miljötänkandet hade utvecklats med ”hållbar utveckling”

Sist så gick jag igenom miljöproblemen enligt något som hette ”miljöbasen” som var en pärm med grundläggande fakta om miljöproblemen.

Så gjorde jag för 20 år sedan. Hur skiljer det sig från hur jag undervisar nu? För det första så undervisar jag inte på arbetsmarknadsutbildningar längre men både uppdraget och livets utveckling följde med länge. Nu försöker jag istället att hitta etiska dilemman kopplade till det som jag skall lära ut. Jag försöker hjälpa eleverna att själva ställa frågor och att sedan lösa frågorna. Att se en fråga ur flera olika vinklar är viktigt och att förstå den vetenskapliga processen.

Det som inte finns med längre är Agenda 21. Den verkade glömmas bort i början av 2000 talet. Den ersattes av milleniemålen. Men processen har levt vidare även om den inte är lika intensiv som den var i Sverige i mitten av 90 talet. I somras var det Rio20+ som var en uppföljning av Riokonferensen 1992.

Projektledarkurserna för ALU projekten i miljövård 1993 – 1995

Publicerad den av
2

Här fortsätter historien om AmuGruppens miljöutbildningar.

När den första arbetsmarknadskursen i miljökunskap var slut hösten 1992 och de första ALU projekten hade sjösatts hade jag inget jobb längre på AmuGruppen. Jag var timanställd och fick bara de timmar som arbetsförmedlingen köpt.

Min chef hade nu ändrat uppfattning om AmuGruppen och miljö. Han insåg att miljökurser låg i tiden och kunde se en del miljöprojekt som skulle behöva göras i samhället i form av ALU. Han gav mig en veckas anställning för att jag skulle kunna försöka att sälja in någon mer miljökurs. Han föreslog att jag skulle titta på hela Småland.

Jag såg stora möjligheter att göra projektledarkurser för ALU projekt i miljö. Jag visste att det fanns massor av olika projekt som skulle behöva göras i samhället men som saknade medel och människor. Mina tankar var ungefär så här: Tänk om de som nu ställts utanför arbetsmarknaden kunde, under sin arbetslösa tid, få bygga upp ett nytt kretsloppsamhälle som ger nya ”gröna jobb”. På så sätt skulle arbetslösa ses som en tillgång istället för ett problem för samhället. Jag såg massor av behov som skulle kunna fyllas om vi bara hjälpte intresserade med lite relevant utbildning i miljö och kunskaper i projektledning.

Nu var det bara så att i riktlinjerna för ALU så stod det att det inte fick vara med någon utbildning i anslutning till det. Jag började i alla fall att skissa på lite kortare miljöutbildningar än den som vi genomfört i Kalmar. Jag tänkte 4 – 6 veckor i första hand.

I ett av de första ALU projekten i Kalmar var det Handelsanställdas förbund som var huvudman. De spred idén till andra län och kommuner i Småland. De påverkade bl.a. arbetsförmedlingschefen i Älmhult. Han hörde av sig till mig och ville ha ett förslag på upplägg på en miljökurs som skulle utbilda miljöinformatörer. Han hade också talat med skolan i Älmhult som vill göra ett projekt med närmiljön runt kommunens skolor.

På fredagen den sista veckan som jag hade kvar av min anställning ringde arbetsförmedlingschefen i Älmhult och beställde en miljökurs för de projekt de hade i kommunen. Han struntade i att det stod i bestämmelserna att det inte fick vara någon kurs i anslutning till ALU. Detta gjorde att man senare tog bort den bestämmelsen eftersom det fick massor av människor i meningsfulla projekt. Där ser man vad bra det kan vara med människor som törs ha civil olydnad.

Det kändes lite speciellt att få ha den första ALU kursen i miljö i Linnés hemtrakter. När Älmhultskursen var klar hade idén spritt sig och fler arbetsförmedlingschefer ville ha miljökurser till sina kommuner. Så var det i Småland i alla fall och på västkusten. Min kollega Christina Klang-Jonasson i Strömstad lyckades sälja in flera i kommunerna i Bohuslän, Dalsland och Halland. I Skåne och norra Sverige gick det inte alls. Där gick länsarbetsnämnden inte med på att köpa in den typen av kurser. I Stockholm hade Idétorget mutat in idén så där var det de som genomförde dem.

När vi kom fram till sommaren 1995 hade vi fått igång en hel mängd med miljöprojekt i kommunerna. Det sågs så intressant att AmuGruppen blev nerbjuden till EU parlamentet i Bryssel för att prata om utbildningarna och projekten. Jag fick en kvarts taltid. Trotts att det fanns simultantolkar ville jag hålla det på engelska. Men det var inte så lätt att hitta alla engelska arbetsmarknadspolitiska ord. Att yrkesutbildning heter ”vocational training” var inte så svårt. Men hur översätter man ALU projekt? Det visade sig att det fanns en svensk-engelsk ordbok med arbetsmarknadsord så jag fixade talet. Det var en upplevelse att få stå i Europaparlamentet och tala och få talet översatt till flera olika språk samtidigt.

De ALU projekt som vi gjort utbildningar till och som jag tog upp och berättade kort om var följande:

Kalmar
– Miljöinformation i affärer
– Ekologiskt jordbruk
– Naturvård
– Fiskevårdsprojekt
– Ekoturism
– Ekologiskt boende
– Benchmarking mot andra kommuners Agenda 21 arbete
– Lokalt Agenda 21 arbete

Borgholm
– Restaurering av fornminnen
– Miljöanpassade campingplatser
– Lokalt Agenda 21 arbete

Vimmerby
– Naturvård
– Återvinning
– Miljöinformation i affärer

Växjö
– Miljöinformation i affärer

Tingsrd
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer

Älmhult
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer
– Skolan och närmiljön

Markaryd
– Miljöinformation till allmänheten
– Skolan och närmiljön

Ljungby
– Miljödrama i förskolan
– Miljövänligt byggande
– Miljöinformation till allmänheten
– Transport av farligt gods

Vaggeryd
– Plan för restprodukter
– Ekoturism
– Transport av farligt gods
– Skogsplanering

Gamleby
– Ekoteam (GAP)
– Botanisk undersökning
– Återvinning av batterier
– Kompostprojekt

Vetlanda
– Kretsloppskonsulter

Sävsjö
– Kretsloppskonsulter

Jönköping
– Lokalt Agenda 21 arbete
– Miljöinformation i grundskolan
– Agenda 21 och kompostering i åldringsvården
– Miljöinformation i församlingar och kyrkadministration.
– Miljögifter på golfbanor
– Miljöinformation i bostadsrättsföreningar
– Komposteringsprojekt
– Ersättningsmaterial i små företag
– Miljöarbete på hotell och restaurang
– Ekologisk odling av blommer
– Produkter på bensinstationer
– Miljöinformation i affärer
– Miljöinformation i föreningar
– ”Miljö ön Visingsö”
– Selektiv rivning av byggnader

Strömstad
– Hushållskemikalier
– Miljöinformation på campingplatser
– Kompostering
– Botanisk undersökning

Tanum
– ”Ekocenter” för miljöinformation
– Ekologiska lägenheter
– ”Tingvall center för tillämpad teknik”
– Kompostering och återvinning

Ed
– Miljöutställning
– Företags expo av ekoprodukter
– Ekologiskt demonstrationshus
– Förnyelsebar energi
– Vattenvård
– Undersökning av produkter i affärer

Bengtsfors
– Förnyelsebar energi
– Pappersåtervinning
– Ekokläder
– Allmän miljöinformation

Laholm
– Miljöinformation i skolor och affärer
– Miljöinformation i byar, kyrkor och mindre samhällen
– Cykla till jobbet
– Turistinformation

Halmstad
– Miljöinformation i skolor, affärer och bensinstationer
– Miljöpolicy i skolor
– Miljöinformation i tvättstugor

Hylte
– Information i ålringsvården och samhällsföreningar
– Kompost
– Kemiprojekt
– Miljöinformation i affärer

Falkenberg
– Kompostering
– Minimera restprodukter
– Miljöinformation till invandrare i tvättstugor
– Miljöinformation till hushåll och bensinstationer
– Miljöutställning
– Miljöcafé

Varberg
– Återvinning av byggmaterial
– Miljö och småbåtar
– Källsortering i bostadsområden
– Kemiska produkter i skolor
– Allmän miljöinformation

Kungsbacka
– Miljöinformation till hushåll
– Miljöutställning
– Affär för återvinningsprodukter

Hållbarhetsträdet

Bild

Svara

Arbetet med att bevara våra ekosystem har gått igenom olika faser.

Naturvård
Om vi tittar på Sverige för ungefär hundra år sedan så började det med att vi försökte sköta vår skog bättre genom en skogsvårdslag 1903. Under hela 1800 talet så hade skogen skattats hårt för att täcka samhällets behov av träkol, timmer och ved. På den tiden gick även korna på bete i skogen vilket slet på den.  1909 fick vi våra första nationalparker och man började tala om naturvård. 1923 kom en lag på återväxtkrav i skogen.

Sen följde depression och världskrig.

Miljövård.
Efter att ha diskuterat frågan om reningsverk i 30 år fick vi en lag mot utsläpp av kloak 1956.

På 60 talet när industrins, jordbrukets och energutvinningens utsläpp visade sig skapa ökade problem föddes termen miljövård. Vi i Sverige var först med en nationell myndighet som tog tag i dessa frågor 1967. Den fick heta Naturvårdsverket även om dess ansvar till mångt och mycket var miljövård.  1969 fick vi får första miljöskyddslag.

Vid den tiden började miljöfrågorna att tas upp på den internationella arenan. Eftersom Sverige låg långt framme inom området fick vi bli värd för FN:s första miljövårdskonferens ”Stockholmskonferensen” 1972.

Hållbar utveckling
När så Brundtlandkommissionen 1987 slog fast att miljöarbete måste gå hand i hand med ekonomisk och social utveckling myntades begreppet hållbar utveckling. Kommissionens definition var:  ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det kommissionen kom fram till var mål för en sådan utveckling.

Med Agenda 21, som var ett av dokumenten som förhandlades fram på FN:s Riokonferens 1992, satte arbetet med en hållbar utveckling igång på allvar. Agenda 21 var den internationella handlingsplanen för en hållbar utveckling. I planen menade man att ett underifrånperspektiv var viktigt och lokala agenda 21 processer satte igång på flera ställen över Jorden. Under mitten av 90 talet hade i stort sett alla svenska kommuner igång ett sådant arbete och Lokala Agenda 21 samordnare tillsattes i många kommuner.

Inom näringslivet kom det två viktiga internationella standarder för hur miljöarbete skall genomföras på företag. EMAS började gälla inom EU 1994 och ISO 14 000 som kom 1996 var Internationella Standardiserings Organisationens internationella standard för miljöarbete.

I Sverige ledde den sk kretsloppspropositionen 1993 till att vi började införa producentansvar på varugrupp efter varugrupp. Med det menades att procucenten av en vara var ansvarig för att se till att varan eller materialet i varan togs tillvara efter att den var uttjänt. Det man började med var papper och glas. Detta gjorde att hela det svenska  renhållningssystemet organiserades om.

1999 fick Anna Lindh som miljöminister igenom en helt ny miljölagstiftning för Sverige: Miljöbalken.

Standardiseringsarbetet fortsatte under 2000 talet och 2010 kom ISO 26 000 som är den internationella standarden för socialt ansvarstagande inom företag.

Arbetet med en hållbar utveckling blev ett mycket bredare arbete än det tidigare rena miljöarbetet och naturvårdsarbetet. Samtidigt fanns de andra sätten att arbeta med både naturvård och miljövård kvar sida vid sida med det nya sättet att arbeta. För att förklara skillnaderna i de olika nivåerna i arbetet för ett hållbart samhälle tog jag fram följande bild i mitten av 1990 talet:

Hållbarhetsträdet

Varje nivå har sina ”metoder”, ”arbetssätt” och organisationer som arbetar med detta.

Miljöarbete
På nivå ett försöker man stoppa de utsläpp eller den förstörelse som redan sker. Här arbetar Greenpeace t.ex. när de försöker att stoppa valfångare som jagar val. På myndighetssidan har vi brandkåren och kustbevakningen som är de som t.ex. får ta hand om akuta utsläpp på land och i vatten.

Nivå två är den nivå där vi hittar en stor del av det som kom med miljöskyddslagen och som kommuners miljökontor och länsstyrelsernas miljöavdelningar arbetar med. En av de metoder som är vanlig här är lagstiftning. Man försöker undvika utsläpp med filter och andra reningsmetoder.

På nivå tre försöker man att byta ut hela system mot bättre som släpper ut eller förstår mindre. Här är en viktig metod teknisk utveckling. Några exempel är att ta fram bättre kollektivtrafik, miljöbilar, att byta oljepannor till fjärrvärmeverk etc.

Fredsarbete
Fredsarbetet i världen har liknande nivåer. På den första nivån försöker man med t.ex. FN trupper att stoppa krigshandlingar som pågår. Ett bråk i ett samhälle försöker polisen ta hand om.

På nivå 2 försöker man att t.ex. förhandla för att en våldsituation inte ska uppstå. En vanlig metod i fredsarbete på denna nivå är diplomati.

På nivå 3 försöker man att undvika våld genom att bygga en fredskultur. Ett lands demokratiseringsprocess, utvecklandet av folkrörelser mm har i Sverige varit viktiga processer på denna nivå.

Hälsoarbete
Länssjukhusets arbete på akuten är ett bra exempel på hälsoarbete på nivå ett. Sjukhusmottagningar överhuvud taget är vår vanligaste ”metod” på denna nivå .

På nivå 2 försöker vi undvika att sjukdom uppstår genom att t.ex. vaccinera, undvika smittspridning och utveckla en bra arbetsmiljö på arbetsplatser runt om i landet.

På nivå 3 hittar vi Friskis och Svettis och alla andra gym och friskvårdsanläggningar. Idrott och hälsa i skolan är också en del av denna nivås arbete. Friskvård och utbildning  är vanliga ”metoder”.

Ekonomi
När en person eller ett land betalar av på sina skulder befinner man sig på ekonomins nivå ett.

På nivå två arbetar man för att förhindra att skulder uppkommer.

På nivå tre försöker man att bygga upp en hållbar försörjning som med god marginal håller en från att bli skuldsatt.

Skapa ett hållbart samhälle
När man kommer till den fjärde nivån i alla de fyra fallen sammanfaller de i samma: att skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är själva kärnan i hållbar utveckling. Där skall vi jobba med socialt, ekonomiskt, kulturellt och praktiskt ekologiskt arbete i en helhet. Då är visionen av ett hållbart samhälle som en sol som ger riktning för trädet att växa mot och som ger energi.

Men ett träd kan inte växa utan rötter och vara djupt rotad i jorden. De rötter som hållbarhetsträdet behöver är medvetenhet, vilja och förmåga att skapa.

Grundprinciper för en hållbar utveckling

Publicerad den av
1

I veckan som gick fick jag frågan: ”vad är det som driver dig att utveckla din undervisning?”

Ända sedan jag gick i högstadiet och blev med i Fältbiologerna har jag känt att jag kom till världen för att rädda jorden. Att utveckla mina talanger och arbeta med mina svagheter så att jag bättre och bättre kan göra min del i detta arbete. Hela livet har jag tänkt när jag lärt mig något: ”hur kan man lära ut detta på ett bra sätt?” Kunskap är en av de viktigaste saker vi måste ha om vi skall kunna sköta vår jord på ett bra sätt. ”Att föra kunskapen vidare” och hitta sätt att förverkliga en vision om en värld i ekologisk balans med en fredskultur är min livsuppgift. Därför är jag lärare.

När jag talar om visioner då utgår jag från detta. När jag nu tar mig an det nya utbildningsparadigmet och den digitala utvecklingen är det det som jag utgår från. Jag kan se att vi kan lära oss mer, djupare och sprida kunskapen effektivare. Vi kan kommunicera på ett sätt som aldrig tidigare. Vi kan bli verkliga världsmedborgare.

I detta arbete får vi inte glömma att det finns ”tidlösa principer” som definierar vad ett hållbart samhälle kan vara. Under 80- och 90-talet arbetades det fram en rad sådana. Nuförtiden hör man inte mycket om dessa. Därför vill jag lyfta fram dem nu. Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan. Detta arbete med att finna grundprinciperna för en hållbar utveckling är ingalunda färdigt. Men låt oss börja med det som finns nu.

Grundläggande naturlagar
Som en grund för flera av principerna lyfter forskare och miljöutbildare ofta fram tre fysikaliska naturlagar som en grund vi måste förstå.

1.Material principen: Materia kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
I ekosystemen på jorden sätts grundämnenas atomer ihop till olika molekyler som så småningom bryts ner och atomerna används för att bygga upp nya molekyler. Så har atomerna gått runt i eviga kretslopp sedan universums skapelse.

2.Energiprincipen: Energi kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
Det som driver livsprocesserna i ekosystemen är energi som inte heller den kan
förstöras. Det som är viktigt att förstå här är att vi hela tiden förses med energi från solen och den driver ekosystemen och så småningom blir den mesta energin låggradig värme som åker vidare ut i rymden.

3. Entropilagen: ”Allting sprids”
Allt vi tar upp från jordskorpan och alla ämnen vi tillverkar i samhället kommer spridas i naturen, samhället och kanske in i våra kroppar om vi inte skapar tekniska kretslopp som tar hand om det som släpps ut.

Grundläggande kretslopp
Det finns fyra grundläggande kretslopp. Var och en av dessa kan man knyta till antikens
fyra element.

Det geologiska kretsloppet (Element: jord)
Vattnets kretslopp (Element: vatten)
Atmosfärens kretslopp (Element: luft)
Det levandes kretslopp (Element: eld)

Hur kan det levandes kretslopp vara knutet till elden? Det är samma process som pågår i vår kropp som när vi tänder en brasa (jfr. ”att förbränna maten”). Den är bara mer kontrollerad och sker i små steg. Därför passar det med eldens element på det levandes kretslopp.

Det naturliga steget
En av de svenska grundprinciper som spreds och lärdes ut under 90 talet var ”Det naturliga stegets” fyra systemvillkor. Organisationen grundades av läkare Karl-Henrik
Robert och han samlade en grupp forskare i sin organisation som
formulerade systemvillkoren.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor:

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald
4. Effektiv och rättvis hushållning

Det sista systemvillkoret har nu ändrats till att
4. mänskliga behov tillgodoses överallt

Mer om dessa kan du finna på www.detnaturligasteget.se.

Manfred Max-Neef mänskliga behov
För att definiera vilka de mänskliga behoven är använder många som arbetar med systemvillkoren Manfred Max-Neefs definition av dessa:

Livsuppehälle
Trygghet
Uppskattning
Förståelse
Delaktighet
Avkoppling
Kreativitet
Identitet
Frihet

Mer om dessa kan du läsa på www.esam.se.

Riktningsanalys
Parallellt med att Det naturliga stegets systemvillkor spreds så tog Eva Grundelius, som då arbetade på Svenska kommunförbundet, fram en riktningsanalys som kunde vara en hjälp för att ta hållbara beslut i företag och kommuner.

Hon byggde sina ”Villkor för en hållbar utveckling” på tre grundprinciper:

1. Naturens resursuppbyggande processer, inklusive den biologiska mångfalden, måste bevaras och förstärkas.

2. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens resursuppbyggande kapacitet. Det innebär att användningen av materia och energi måste minska i den rika världen.

3. Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp.
a) uttaget får inte vara större än nybildningen under samma tid
b) Materia får inte blandas på ett sådant sätt att ämnena inte kan cirkulera.
c) Alla ämnen som samhället aktivt eller passivt lämnar ifrån sig måste inpassas i naturens kretslopp

Utifrån dessa principer utvecklade hon en enkel riktningsanalys som bygger på 6 frågor. Kan man svara ja på dessa är man på väg i rätt riktning. Svarar man nej så behöver man tänka ut en åtgärd så man kommer i rätt riktning mot hållbarhet.

Fråga:

  • Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
  • Ökar mångfald och resursuppbyggnad?
  • Sluter vi kretslopp?
  • Håller vi oss inom naturens gränser?
  • Löser vi fler problem än vi skapar?
  • Är vi försiktiga?

Naturkontraktet
1991 publicerade Sverker Sörlin Naturkontraktet som var en sorts ”budord” för en hållbar utveckling.

1. Du skall vårda och stärka den biologiska mångfalden och de resursuppbyggande processerna.
2. Du skall endast använda förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp. Nybildningen ska vara minst lika stor som uttaget.
3. Du skall hushålla med resurserna genom att minska användningen av materia och energi.
4. Du skall endast lämna ifrån dig ämnen som kan inpassas i naturens kretslopp.
5. Du skall icke blanda material på ett sådant sätt att ämnen inte kan cirkulera.
6. Du skall tillämpa slutna materialcykler med minimalt transportbehov för ämnen som inte inpassas i naturens kretslopp.

Permakultur
Under 1980 talet utvecklade Australiensaren Bill Mollison och David Holmberg Permakulturprinciperna. De har spridit sig över hela jorden och är mycket användbara när man skall bygga hållbara bosättningar.

Här är en kort sammanfattning av dessa:

1.Varje element skall tjäna flera funktioner
En höna t.ex. ger inte bara ägg. Den ger också gödsel, plockar skadeinsekter och bearbetar jorden.

2.Varje funktion skall upprätthållas av flera elementNär man bygger ett hus t.ex. skall man se till att man får energi från flera olika källor som t.ex. passiv solvärme, solfångare och en pelletspanna. Då blir bosättningen mindre sårbar.

3. Reducera energianvändningen
Att hitta energieffektiva lösningar är viktigt.

4.Soldriven energi.
Solen är en förnyelsebar resurs och en ren energikälla.

5. Biologiska lösningar framför mekaniska.
Naturen har i över fyra miljarder år utvecklat system för kretslopp. Varför inte använda dessa av evolutionen väl utprövade system?

6. Utveckla mogna ekosystem.
Försöker vi att utveckla mogna ekosystem blir den input i form av energi och arbete mindre.

7. Maximera kantlängd mellan ekosystem
Det är i kanten mellan olika ekosystem som den biologiska produktionen är som störst.
Genom att göra gränsen mellan olika ekosystem så lång som möjligt får vi en större biologisk produktion.

Litteratur

Grundelius, Eva (1995): Villkor för en hållbar utveckling. Svenska kommunförbundet. Stockholm. Sverige.

Holmberg, John (1995): Socio-ecological principles and indiacators for sustainability. Institute of Physical Resource Theory. Göteborg. Sweden.

Mollison, Bill (1991): Introduction to permaculture. Tagari publications. Sisters Creek. Tasmania. Australia.

Robert, Karl-Henrik (1992): Det Nödvändiga Steget. Affärförlaget Media utveckling. Stockholm. Sweden.

Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Sverige.