National Geographic och den biologiska mångfalden

En annan stor organisation som arbetar med att skydda den biologiska mångfalden är National Geographic. De har flera olika projekt:
- African bat biodiversity project
– Amazon Capuchin monkey project
- Big cat initiative
– Black caiman project
- Crittercam and Wildcam
- Elephants
– Megafishes
– Shark Mating, Selection and systems project
– Sharks
– Tree Kangaroo Conservation program
- Virunga Gorillas
- Wildlife direct

De arbetar också med allmänna miljöfrågor och hållbar utveckling.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015″.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

IUCN – Internationella naturvårdsunionen

IUCN står för ” International Union for Conservation of Nature”. Organisationen bildades 1948 på initiativ av UNESCO:s generalsekreterare Julian Huxley. Organisationen har över 1000 medlemsorganisationer och arbetar för att stärka naturvården i världen. Ett av deras arbeten är att ta fram den sk ”rödlistan” som är en lista på hotade arter i världen.

IUCN har flera kommissioner:
- Commission on Education and Communication
- Commission on Environmental, Economic and Social Policy
- World commission on Environmental Law
- Commission on Ecosystem management
- Species Survival Commission
Sustainable Use and Livelihood Specialist Group
- World Commission on Protected Areas

IUCN driver också ett kvinnoprojekt för jämställdhet. http://www.iucn.org/about/work/programmes/gender/

Ramsar konventionen

Ramsarkonventionen eller ”våtmarkskonventionen” skrevs på 1971 i den iranska staden Ramsar och trädde i kraft 1975. Det är den första moderna konventionen om biologisk mångfald. Det formella namnet är ”Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar”. Totalt var 168 länder anslutna till konventionen 2013. Ramsarkonventionen är fristående och tillhör inte FN systemet.

Varje land åtar sig att skydda minst ett område av internationell betydelse. I Uganda så är Mabamba swamp, Lake George och Murchison Falls Ramsarområden t.ex..

På den svenska listan finns östra Öland och Gotland, Ottenby, Kvismaren, Vindelälven och Blekinge skärgård bl.a.

För närvarande finns det 2170 områden listade som ”Ramsarområden” i världen.

UNESCO – Vetenskap

Ett av UNESCOs områden är också vetenskap.

UNESCOs vetenskapliga arbete bedrivs genom internationellt samarbete mellan länder och forskare samt rådgivning till beslutsfattare. Man arbetar framför allt med nätverk mellan forskare och finansierar inte forskning

Unescos arbete inom vetenskap bedrivs i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del.

Tittar man på den naturvetenskapliga delen så prioriteras långsiktigt hållbar utveckling, vattenförsörjning och vattnens ekosystem samt varningssystem för tsunami. Ser man på samhällsvetenskap, dit även humaniora, filosofi och framtidsforskning hör, prioriterats etik inom forskning och teknologi, mänskliga rättigheter samt forskning om sociala förändringar och framtidsstudier.

Sverige jobbar särskilt med följande områden inom UNESCO:
Biosfärområden
Vatten och hav
Samhällsförändring
Geovetenskap
Världsvetenskapsdagen

När det gäller biologisk mångfald har UNESCO ett ”biodiversity initiative” Inom detta finns ett särskilt tema för biologisk mångfald och lärande.

Sverige har fem biosfärområden.

Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html