Agenda 21 processen

Stockholmskonferensen 1972
Agenda 21 processen skulle man kunna säga startade redan 1972 med FN:s Stockholmskonferens. Det var då som miljöfrågorna kom upp på det internationella förhandlingsbordet. På svenskt initiativ togs miljöfrågorna  upp till samlad bedömning i FN. Som en direkt följd av detta möte skapade FN:s generalförsamling samma år FN miljöprogram UNEP. En av produkterna från själva mötet blev Stockholmsdeklarationen.

Brundtlandrapporten 1987
FN tillsatte på 80 talet en kommission under den dåvarande norske statsministern Gro Harlem Brundtland som kom med sin slutrapport 1987. I den tog man fram övergripande mål och strategier för miljöarbetet i världen. Det var i den som begreppet ”hållbar utveckling” på allvar kom in i utvecklingsarbetet i världen. Man slog fast att all utveckling måste ha tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social.

Montrealprotokollet 1987
Montrealprotokollet togs också fram 1987. Det var en överenskommelse att fasa ut produktionen av ozonnedbrytande ämnen. Den blev en av de mest lyckade internationella överenskommelserna på miljöområdet.

Generalförsamlingens resolution 22 december 1989
I denna resolution bestämdes det att det skulle hållas ett stort internationellt möte i Brasilien 1992 som skulle vara i två veckor och sammanfalla med den internationella miljödagen den 5 juni.

Förberedelsemöten inför UNCED (”Riokonferensen”)
Förberedelsemöte augusti 1990 i Nairobi.
Förberedelsemöte mars 1991 i Genève.
förberedelsemöte augusti 1991 i Genève.
Förberedelsmöte april 1992 i New York.
Möte om finansiering av det globala miljöarbete 15 – 17 april 1992 i Tokyo. Resulterade i ”Tokyodeklarationen”.
Konferens 26 – 29 april 1992 med 55 utvecklingsländer i Kuala Lumpur. Resulterade i ”Kuala Lumpur deklarationen”

UNCED (United Nations conference on Environment and Development)
Den 3 juni 1992 öppnades Riokonferensen av tal av FN:s generalsekreterare Boutrous-Gali, konferensens generalsekreterare Maurice Strong, Sveriges Kung Karl XI Gustav, Norges statsminister Gro Harlem Brundtland och Portugals presient Mario Soares.

Under mötet kom man fram till följande:
Klimatkonventionen
Konventionen om biologisk mångfald
Skogsprinciperna
Riodeklarationen
Agenda 21

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015″.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

WWF – biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck

Av alla organisationer som arbetar för att rädda den biologiska mångfalden på jorden har jag nu kommit till WWF. Deras två huvudarbetsområden är att arbeta med att rädda den biologiska mångfalden och att minska människors ekologiska fotavtryck.

Att hindra exploatering av våtmarker t.ex. är en mångfacetterad uppgift. Detta såg vi i Masaka i Uganda där WWF arbetar med Viktoriasjöns avrinningsområde och försöker få de floder som rinner ut i Viktoriasjön att vara så lite förorenade som möjligt. Det kan innebära att arbeta för att lösa ungdomsarbetslösheten så att inte ungdomarna ger sig på aktiviteter som förstör våtmarkerna. Det kan innebära att bygga upp ”mönstergårdar” som kan tjäna som goda exempel för andra att ta efter. Det kan betyda att sätta upp plantskolor för kaffeodling.

Naturvården tar många nya vägar nu jämfört med när jag var ung och aktiv i Fältbiologerna. Den här filmen från WWF visar på ett briljant sätt  hur man kan ta fram en strategi för att skydda regnskogen:

Handbok för vardagsekologi

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html

Hur startar man en transmediaprocess för en gemensam framtid?

Behovet av åtgärder mot klimatförändringarna växer för varje år. I de tropiska delarna av världen huggs regnskog ner i en snabb takt. Tusentals noshörningar dödas varje år för sina horns skull. Flera andra arter är nära utrotning. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. HIV/Aids är ett gissel i många länder.

Listan kan göras lång över problem som behöver lösas och behov som behöver fyllas.

Olika tider har olika ”metoder” och ”processer” för att ta i problem som dessa. I den tid som nu är pågår en transmedial utveckling såväl inom media som skolan. Berättelser berättas i olika typer av medier och samtidigt växer en ”deltagarkultur” upp. Genom dataspel utvecklar ungdomar viktiga förmågor som behövs för att lösa dessa svåra problem.

Frågan är hur startar vi och driver en transmedial process, med allt vad det innebär, för en gemensam framtid?

Games + Wikipedia

To have Jimmy Wales and Jane McGonigal as keynote speakers at the conference ”internetdagarna” in Stockholm was a very good choice. It would have been very interesting to hear them discus together how to solve the urgent problems of the world. I think they together stand for two powerful things that can make the world more sustainable.

Jiimy Wales Wikipedia as the channel for free knowledge and Jane McGonigals games that can inspire people to act with joy.

We could hear in Janes speach how gamers could help scientists to understand how proteins folds. A problem too difficult for computers to solve. We could also hear how the amount of people  volonteering in gardens increased centypal when it started with a game.

I think it is time to think of games strategical. To create good games so the gamers can help to solve following problems:

  • A reneved Agenda 21 process as began i 1992 and was so vital until the end of the century. A new process can be timed with the new millennium goals 2015.
  • To come up with international solutions on climate change.
  • Sustainable village development.
  • Sustainable cities
  • HIV/Aids
  • Stop the depletion of biodiversity

….And much more. The knowledge can be documented and delivered via Wikipedia and Wikipedia zero.

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society