Sorgen och glädjen – hållbar lycka

Det finns en psalm som jag ofta i livet återkommer till. Vi sjöng den på min fars begravning. Den liksom sammanfattar livet. När det går riktigt bra för en och livet leker så tror jag man skall se upp så man inte tror man är odödlig och att högmod tar vid. När man är riktigt ledsen och misslyckandena hopas då skall man inte heller tro att man inte är någonting värd och falla ner i depression. Hållbar lycka tror jag vi kan nå när vi inte är beroende av att det går bra för oss eller att vi inte går ner oss när motgångarna kommer. Vi behöver det ”andliga” i vår tillvaro, ett tillstånd över det värdsliga, där vi kan finna frid. Där friden är där finner vi den hållbara lyckan.

1. Sorgen och glädjen de vandra tillsamman,
medgång och motgång här tätt följas åt.
Skyar och suckan med solsken och gamman
skifta alltjämt på vår jordiska stråt.
Jorderiks gull
stoft är och mull.
Himlen allen är av salighet full.

2. Nyckfull är lyckan till ynnest och tycke,
sorgen tar säte i konungens barm.
Ofta ett bröst under kosteligt smycke
gömmer sin oro och hemliga harm.
Var man har sitt:
hårt eller blitt.
Himlen allena är sorgerna kvitt.

3. Välde och rikedom, visdom och ära,
ungdom och hälsa i blomstrande år
högt över allt sina huvuden bära,
yvas och vissna och bida sin bår.
Sist skall också
allting förgå,
himmelens salighet ensam bestå.

4. Skönaste rosor på törnbusken glöda,
ljuvaste örter ha tärande gift,
kinden kan blomstra, fast hjärtat vill blöda,
sällsamt kan skickelsen ändra sin skrift.
Brusande skär
hota oss här,
himlen allena oss trygghet beskär.

5. Ångest skall föda det hopp som oss gläder,
plåga skall vändas i hälsa och bot,
armodet skrudas i rikaste kläder,
svagheten resas på fastaste fot.
Ondskan skall stå
fängslad i vrå.
Detta allena kan himlen förmå.

6. Hur än min lycka och lott kunna falla,
efter Guds vilja de falle mig till.
Avund må tömma sin giftiga galla,
världen bedriva sitt ränkspel därtill.
Sorgen skall dö,
sällhetens frö
springa i blomma på himmelens ö.

Svensk Psalm (1937:365)

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015″.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

Vintersolståndet

Idag är det vintersolståndet. Årets kortaste dag och längsta natt. Solen står nu som lägst sett på det norra halvklotet. Solen står i zenit vid stenbockens vändkrets. Den 21december börjar den astronomiska vintern 2013.

Vintersolståndet kan inträffa lite olika datum beroende av om det t.ex. är skottår eller inte. Idag inträffade vintersolståndet kl 18:11.

Denna dag kallas också ”Tomasdagen” eller ”Tomasmäss”. I det gamla bondesamhället började julfriden denna dag och höll i sig till trettondagen.

För exakt hundra år sedan publicerades idag det första korsordet. Detta kan man läsa på Wikipedias dagsida 21 december.

Julavslutning

En blogg som skall skildra lärarlivet 2013 måste också ha med en bloggpost om julavslutningen. Idag var sista skoldagen 2013. Ett intensivt år går mot sin ända.

Jag kom till skolan vid 8-tiden. Gick och hämtade 5 julmust, en pepparkaksburk, 34 engångsmuggar och lika många papptallrikar. Gick till sal B1med dem. Inväntade eleverna. När de kom dukade vi långbord.

Varje studiegrupp hade förberett en aktivitet. Det blev musikquiz, ”gissa vem som är på fotot när man var liten”, mer musikquiz och en lek där man skulle flytta sig runt på stolar utifrån vilken färg man hade fått från en kortlek.

För första gången jag fick en dikt uppläst för mig! Vilken härlig klass jag har!

Sen blev det ”tomtegröt” i matsalen och en fin avslutning med mycket musik i aulan. Vår filosofilärare Jörgen Hedman hade tagit ansvar för musiken och en grupp duktiga ungdomar framförde allt med stor skicklighet.

Vid 14-tiden samlades alla lärare i personalrummet för att dricka lite glögg och önska varandra God Jul. Ett kort tal av vår nye rektor Mari Bredman och sedan infann sig den där speciella känslan som kommer när ett lov börjar när vi fick ta vår fina blombukett innan vi gick hem.

Hur startar man en transmediaprocess för en gemensam framtid?

Behovet av åtgärder mot klimatförändringarna växer för varje år. I de tropiska delarna av världen huggs regnskog ner i en snabb takt. Tusentals noshörningar dödas varje år för sina horns skull. Flera andra arter är nära utrotning. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. HIV/Aids är ett gissel i många länder.

Listan kan göras lång över problem som behöver lösas och behov som behöver fyllas.

Olika tider har olika ”metoder” och ”processer” för att ta i problem som dessa. I den tid som nu är pågår en transmedial utveckling såväl inom media som skolan. Berättelser berättas i olika typer av medier och samtidigt växer en ”deltagarkultur” upp. Genom dataspel utvecklar ungdomar viktiga förmågor som behövs för att lösa dessa svåra problem.

Frågan är hur startar vi och driver en transmedial process, med allt vad det innebär, för en gemensam framtid?

Bronsibis och Sh´bam

När terminen är igång känns det ofta som om man jobbar jämt. I tanken är i alla fall jobbet med hela tiden. ”Hur gör du när du skall koppla av och få ny energi i ditt jobb?” Den frågan fick jag när jag blev intervjuad av radio P4 efter guldäpplenomineringen. ”Jag sticker ut och tittar på fåglar” sa jag ”och jag dansar gruppdans”.

Idag blev det rekreation på båda sätten. Strax innan skymningen åkte vi och tittade på två bronsibisar som sökte föda i en liten by som heter Resby på Möreslätten. De gick i en liten våtmark bakom en ladugård.

Lite senare på kvällen blev det Sh´bam på Nordic club eller Wellnes studio som det nu heter. Naturligtvis träffade jag en gammal elev som också kom på dansen. Har man bott i samma stad i över tjugo år och varit lärare nästan hela tiden så träffar man på elever var man än går.

Skolforum dag 3

Dagens föredrag som jag skulle vara med på var ”SSI i naturkunskapsundervisningen” och ”Att se och beskriva verkligheten”. Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag höll i det första. Bland annat så hade vi som publik en av de som skrivit kursplanerna till Naturkunskapen. Det var inte samhällsvetare som skrivit kursplanerna som vi fått höra tidigare.

Den sista workshopen höll jag själv och gjorde mina 10 övningar som leder den som gör dem genom olika sätt att beskriva verkligheten och förstå de bilder vi skapar i våra hjärnor av den.