Naturkunskap 2 – Fas 5 djurens utveckling

I veckan som gick utvärderade vi fas 5 i naturkunskap 2 kursen. Fas 5 hade som vanligt två uppgifter; en gruppuppgift och en individuell.

Gruppuppgift
För betyget E skulle varje grupp göra en Wikipediaartikel om en djurgrupps organsystem. Jag gick igenom svenska Wikipedia innan vi startade och hittade några djurgrupper som hade en väldigt liten artikel:
Daggmaskar
Mollusker
Sjöstjärnor
Benfiskar
Grodjur
Sköldpaddor
Ödlor
Krokodiler

De organsystem som de skulle beskriva var:
Matspjälkningsorganen
Andningsorganen
Blodet och blodomloppet inklusive hjärtat
Utsöndringsorganen
Sinnen och nervsystem
Rörelseapparat
Hormonsystem
Fortplantningssystem

De flesta grupperna delade upp arbetet genom att de tog ett par organsystem var och beskrev. Vi använde oss av nya och gamla zoologiböcker från vårt referensbibliotek såväl som engelska Wikipedias artiklar om djurgruppen. För att se om vi hittade några fina bilder som var copyrightfria gick vi ner i vårt skolmuseum och letade bland de gamla skolplanscherna. Vi hittade några men de var ganska slitna och inte så informativa.

När alla gjort ett utkast till artikel i ett Google drive dokument hade vi en tvärgruppsredovisning där en från varje grupp bildade nya grupper. I den redovisningen gick de igenom organsystem för organsystem och redogjorde för hur de såg ut i den ordning som djurgrupperna utvecklats. De fick då en liten inblick i hur organsystemen utvecklats.

För att de skulle förstå grunden för systematiken gick jag i början av fas 5 igenom grundläggande embryologi så de skulle förstå vad de olika groddbladen ger upphov till i ett djur.

För C och A skulle de beskriva djurens utveckling från en encellig organism till människa.

Individuell uppgift
Den individuella uppgiften bestod i att genomföra och rapportera en labb där vi analyserade monosackarider med hjälp av Trommers prov. Eleverna fick undersöka mjölk och äpple.

UNESCO mobile learning week – Symposium day 1

Började dagen med en ”petit dejeuner” på Café Cambronne. Fransman efter fransman kommer in och beställer kaffe med en croissant. Jag ville ha lite mer så jag beställde en liten baguette  och färskpressad apelsinjuince. Säger man inte att man vill ha en stor kaffe så får man en liten En leverantör av grönsaker till kafeé. som också är en restaurant, kommer in med lite trälådor med sallad, gurka och tomater. Plötsligt öppnar sig golvet och en stor ”hiss” kommer upp vid sidan av borden. Leverantören ställer in grönsakerna och hissen rör sig sakta ner tills två luckor slagit igen och allt ser ut som vanligt igen.

Jag kommer ganska tidigt till symposiet. Går runt och tittar på utställarna som har börjat plockat upp sina saker.

Sal 2 som vi alla samlas i först är helt full av folk! Jag får sätta mig på stolsraden bakom de som får sitta vid borden.

UNESCO:s generalsekreterare Irina Bokova hälsar oss välkomna via en video. Sen kommer så korta tal av olika personer som har anknytning till UNESCO och mobilt lärande: 
Mr Qian Tang, assisterande generalsekreterare för utbildning i UNESCO.
Mr Markus Terho, chef för Nokias hållbarhetsarbete.
Mr Jong-Pil Bae, vise president i ”Convergence Business Office SK Telecom tillsammans med Ms Shabnam Shanani, Global Strategic Alliance EMEA, Houghton Mifflin Harcourt.
Mr Frederic Masse, vice president i EMEA Government relations
Mr John Davies, vice president i ”Sales and Marketing group and General Manager of World ahead program, Intel.
En samling med sponsorer alltså som på detta sätt får tid att presentera vad de gör.

Om gårdagen var dagen då vi gläntade på dörren till vad mobilt lärande är och hur det kan gå till så var dagens genomgångar en exposé över möjligheterna och massor av exempel som jag aldrig hört talas om.

Jag träffade Francesc Pedro och han berättade att detta var det tredje året i rad som UNESCO genomfört denna vecka för mobilt lärande. Första året kom det bara en liten grupp människor. Andra året omkring 80 personer och nu hundratals! Den stora sal vi samlades i under tisdagen var helt full! I de mindre rummen som de olika ”sessions” höll till räckte stolarna inte till utan folk fick stå utefter väggarna för att få plats.

Det land som verkar kommit längst med mobilt lärande är Filippinerna. Med deras över 7100 öar så är det inte så lätt för alla barn att ta sig till en skola. Genom ett projekt för mobilt lärande har de nått en miljon barn som hade väldigt svårt att komma till en skola. De kunde också fortsätta sin skolgång fortare efter orkanen än många andra i landet berättade Stephanie Orlino som arbetat med projektet

Här är en länk: http://www.futuregov.asia/articles/2013/sep/26/mobile-education-1-million-philippine-out-school-y/

Ett intressant projekt heter ”gesci” som genomförts i Tanzania och Kenya där man genom ett projekt i mobilt lärande kunnat höja kunskaperna i naturvetenskap och matematik.

Här är en länk till det projektet: http://www.gesci.org/

I Thailand har man genomfört ett stort läsplatte projekt där över två miljoner läsplattor delats ut till landets förstaklassare:otpc

Commonwelth of Learning hade ett intressant projekt för den afrikanska landsbygden. Man hade en liten portabel server med utbildningsmaterial som var kopplad till en lite router. På så sätt kunde man distribuera läromaterial till alla elevers mobiltelefoner utan att behöva en internetuppkoppling! Projektet heter Aptus Classroom Without Walls

Förutom dessa projekt presenterades projekt från Turkiet, Ghana, Nigeria, Mexico, Pakistan, Senegal, Kina, Singapore, USA, Costa Rica och Sydafrika. Det enda svenska projektet som presenterades var Emelie Öhrn från Ale kommun som berättade om sina erfarenheter av att kommunen infört 1-1 datorer i hela grundskolan.

Det var väldigt intressant att se rektorn från Beijing Royal School tala sig varm för läsplattor och mobiler i skolan! De hade ökat läskunnighet och skrivförmågan i engelska tydligt efter att de haft sina mobila verktyg i mindre än ett år! Han sa också att de fått in mer kreativitet i skolan.

Det enda projektet som berörde miljöfrågor tydligt var projektet ”Planet earth – scientific independence for Africa”  från The Planet Earth Institute. Man visade hur man arbetade med en öppen lärresurs om gruvbrytning av kvicksilver. Den skulle visa gruvarbetarna hur man skyddade sig mot skador i arbetet.

UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Skolbranden

I onsdags kväll anlades tre brandhärdar i källaren på min skola Stagneliusskolan. En självslocknade men de två andra hann utvecklas innan de släcktes av brandkåren. En stor rökutveckling skedde innan  elden släcktes.

På torsdag morgon hade hela kollegiet samlats av skolledningen för att få information om vad som hänt. Undervisningen ställdes in under torsdagen för nästan hela skolan luktade rök och fett sot hade lagt sig i många klassrum. Framför allt i den östra flygen som är mest drabbad.

Men trots att skolan är stängd pågår undervisningen via våra datorer. Jag skulle ha två naturkunskapslektioner idag med en klass då de skulle fått arbeta själva i klassrummet och jag pratade betyg med dem en och en. Jag tror att de fick mer gjort hemma än om de suttit i skolan. Jag hade samtal genom skype, facetime eller Google+ hangout med eleverna.

Vid tiotiden kom Peter Bressler från Sveriges Radio P4 Kalmar. Han ville göra ett reportage om hur vi lärare arbetade med våra elever trots att skolan var stängd. Jag ringde upp en av mina elever via facetime och han fick vara med i direktsändning också. Det går att ha undervisning utan skolbyggnad också!

”Katastrof”

Det är en ”katastrof” sa man i morse på nyheterna. Det är bara tre stycken som valt att utbilda sig till biologilärare på vårens lärarutbildningar i Sverige. Nu går det ungefär 350 NO lärare per år i pension inom den svenska skolan. När det gäller utbildningen till lärare inom biologi, kemi, fysik och teknik så har det länge varit dåligt ställt med det. Därför skrev representanter från Vetenskapsrådets skolgrupp en artikel i dagens DN och varnade för vad detta kan komma att betyda för Sverige. Årets PISA undersökning kunde också bekräfta att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap dalat betydligt.

Detta var en tydlig signal att det måste göras något åt detta!

Under mina tio år som naturkunskapslärare på Stagneliusskolan har jag bara mött ett fåtal elever som visat ett eget intresse för den biologiska mångfalden t.ex. När jag gick i gymnasiet var ungefär en tredjedel fältbiologer i min klass och vi tillbringade många helger uti naturen. Ungdomsorganisationen Fältbiologerna har minskat drastiskt i antal sedan slutet av 70 talet.

Det är viktigt att det sätts in åtgärder mot detta. Vi måste t.ex. ta tillvara möjligheterna i ”det nya utbildningsparadigmet” som vi tittat på i naturkunskapens ämneslag på Stagneliusskolan och som nu utvecklats vidare inom det ”följeforskningsprojekt” som vi driver inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi måste också ta tillvara de positiva erfarenheter som vi gjort i idrottsarbetslagets paddling- och fjällresor som gett många ungdomar betydelsefulla naturupplevelser.

”Flipped classroom” ger möjlighet att samla bra inspelade lektioner. Här skulle också olika naturvårdsorganisationer och institutioner kunna hjälpa till  och se till att det blir producerat många bra lektioner som läggs ut på YouTube eller Vimeo.

Intresserade som skall välja yrkesbana måste förstå att det går att göra så mycket mer nu som lärare. Att läraryrket blivit ett av de kreativa yrkena.

Den transmediala processen för lärande för hållbar utveckling blir än viktigare att satsa på i ljuset av denna lärarbrist.

Sen måste det också till åtgärder inom skola och lärarutbildningar så som artikelförfattarna tar upp i sin debattartikel.

Hur jag lärde mig om den biologiska mångfalden

När jag var åtta år tog jag en egen promenad utanför vår egen gata Andvägen i Oxelösund. Jag gick uppför Fågelvägen och nerför den branta backen ner mot Jogersösundet. Där ute i vattnet fick jag se min första skäggdopping. Den låg där på den spegelblanka vattenytan och dess färggranna ”skägg” speglades i vattnet. Det var en stor estetisk upplevelse för mig. En av mina första naturupplevelser.

När jag sedan flera år senare gick Åke Skiölds teckningskurs och kom till det brev där man skulle lära sig att teckna fåglar skrev han: ”att teckna fåglar tränar bildminnet”. Jag följde därför med min vän Claes Svedlindh till Stjärnholmsviken en vårlördag i maj. Där fanns en skäggdopping koloni. Återigen fick jag en stor naturupplevelse av att få se denna fågelart. Jag satte mig ner och tecknade dem. När jag kom hem var jag nyfiken på att lära mig mer om skäggdoppingen. Jag gick till biblioteket och lånade böcker. När jag läste om den och andra fåglar ville jag ute och teckna mer. På så sätt gick teckningsintresset hand i hand med naturintresset och intresset för alla arter i naturen.

- Att gå in för att avbilda olika arter med teckningar, målningar eller foton är ett sätt att lära sig om den biologiska mångfalden.

Efter att jag följt med på turen till skäggdoppingarna i Stjärnholmsviken följde jag med Claes till Fältbiologerna. Där blev jag med ända tills jag blev vuxen och man förväntades vara med i Naturskyddsföreningen istället eftersom Fältbiologerna är en ungdomsorganisation. Det blev många exkursioner genom ungdomsåren till olika naturområden kring Oxelösund och Nyköping. Jag brukade också jobba en vecka på Enskärs fågelstation när jag gick i gymnasiet.

- Genom att umgås med andra som också är intresserade av biologisk mångfald lär man sig mycket av varrandra.

Under gymnasietiden hade vi ett undersökningsområde utanför Oxelösund. Det hette Marsäng. Nästan varje helg var vi där och skrev upp allt vi såg. Vi inventerade däggdjur, fåglar, insekter, lavar och växter.

- Genom att arbeta med inventeringar och andra undersökningar i naturen lär man sig mycket om den biologiska mångfalden.

Under åren som fältbiolog gjorde jag så att jag specialstuderade en organismgrupp en tid. Någon höst tittade jag mest på lavar. En vår på träd. En annan vår specialiserade jag mig på orkideer. När jag fick jobbet att göra en naturinventering av Oxelösund 1980 passade jag på att lära mig allt jag kunde om hur man artbestämmer växter. Jag fick mycket bra hjälp av Länstyrelsens växtexpert Hans Rydberg när jag inte själv klarade av att artbestämma vissa exemplar.

- Genom att ta en organismgrupp i taget blir inte arbetet att lära sig om alla arter oöverstigligt.

Under hela livet har jag rest så mycket jag kunnat. Då får man se andra arter än de man är van hemma. Under fältbiologtiden gjorde jag resor till Nordnorge, Östra Finland, Röst, Gotska Sandön mfl ställen. Då fick jag massor av tid att lära mig om alla de arter som jag såg. Det fanns också ofta med andra kunniga som jag kunde fråga.

- Att resa kan vara ett sätt att lära sig mer om arter som man inte ser hemmavid. Genom att utöka sin kunskap om arter från andra områden får man mer och mer erfarenheter av organismvärlden som gör att det går lättare att lära sig fler arter.

När jag skulle lära mig växterna så började jag att samla växter. Genom att lägga upp ett herbarium lärde jag mig mycket om systematik och hur man känner igen olika arter. Vill man inte samla ”riktiga” exemplar kan man samla eget tagna foton på arterna. Man kan också samla ”kryss” dvs kryssa för vilka arter man sett i fågelboken eller någon annan organismgrupps bok eller föra lista på dem.

- Att samla på arter är ett sätt att lära sig skilja olika arter.

Att lära sig om den biologiska mångfalden innebär inte bara att lära sig att artbestämma. Ju mer man är ute och får erfarenheter av olika arter lär man sig mer om beteende och ekologi. När jag var 15 år ville jag lära mig allt om en art. Jag hade varit på orrspel på Fjällmossen i Kolmården och träffat Rickard Fredriksson som specialiserat sig på fiskgjusar. Under sommaren sedan bestämde jag mig. Jag ville lära mig allt om bävrar. Därför påbörjade jag mitt specialarbete om ”bävern i Sunnemo socken” redan efter grundskolan innan jag började gymnasiet.

- Att gå på djupet och lära sig allt man kan om en art är ett bra sätt att lära sig om såväl beteende som ekologi.

OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
- Governing Complex Education Systems
- Innovation Strategy for Education and Training
- Education and Social Progress
- Innovative Learning Environments
- Innovative Teaching and Effective Learning

CreatLearn

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Utbildningsvetenskap

Både inom ämnesområdet ekologi och genteknik använder jag mig av forskning.se. De har  förutom dessa temaområdet en avdelning om utbildningsvetenskap. ”Utbildningsvetenskap” är ett samlingsbegrepp för forskning om utbildning, kunskapsutveckling och lärande. Inom detta tema har de t.ex. teman om bedömning, hjärnan och lärande och naturvetenskap i undervisningen.