Mobilt lärande – en introduktion

Tänkte i denna bloggpost samla lite olika resurser när det gäller mobilt lärande

Engelska Wikipedia har en bra översikt över vad mobilt lärande är och hur det vuxit fram.

Ett av UNESCO:s projekt inom utbildning handlar om mobilt lärande. UNESCO har också en sida som tar upp många användbara länkar. En av dessa länkar är ”Mobile learning portal”. 

UNESCO har också gjort en stor serie med publicationer om mobilt lärande i världen: UNESCO mobile learning Publikations.

Jan Hylén har i en artikel i ”Datorn i utbildning” sammanfattat UNESCO:s rapportserie om mobilt lärande: Mobiler vänder upp och ned på gamla sanningar om IT i skolan.

Eriksson mfl har haft ett Leonardoprojekt för att titta på hur man kan få in mobilt lärande i ”vanlig” undervisning: Incorporating mobile learning in to mainstream education

Detta projekt har också tagit fram en guide i ämnet: Mobile learning – a practical guide.

När jag sökte på ”mobile learning” hittade jag en annons för en lärplattform som var framtagen för att fungera lika bra på en smartphone som på en dator: Xtractor

Hittade en avhandling om hur man designar utomhuslektioner med mobilt lärande.

I Malmö har man också startat en yrkeshögskoleutbildning på distans för mobilt lärande.

ISTE har en online kurs i mobilt lärande.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Flashcards

När man skall repetera en bok, artikel eller annan text kan man använda sk flashcards. Det är kort där det står en fråga på den ena sidan och svaret på andra sidan kortet. Häromdagen fick jag ett mail från en amerikan som läst min blogg som undrade om jag ville skriva om en sida han och hans kollegor skapat där man kan skapa flashcards. Den fungerar så att man lägger in boken som man skall göra kort till och sedan sparas korten i en gemensam databas. Om någon annan gjort flashcards över boken tidigare kan man komma åt dem och behöver alltså inte göra nya utan kan använda de gamla. Här är länken till CardKiwi.

”Katastrof”

Det är en ”katastrof” sa man i morse på nyheterna. Det är bara tre stycken som valt att utbilda sig till biologilärare på vårens lärarutbildningar i Sverige. Nu går det ungefär 350 NO lärare per år i pension inom den svenska skolan. När det gäller utbildningen till lärare inom biologi, kemi, fysik och teknik så har det länge varit dåligt ställt med det. Därför skrev representanter från Vetenskapsrådets skolgrupp en artikel i dagens DN och varnade för vad detta kan komma att betyda för Sverige. Årets PISA undersökning kunde också bekräfta att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap dalat betydligt.

Detta var en tydlig signal att det måste göras något åt detta!

Under mina tio år som naturkunskapslärare på Stagneliusskolan har jag bara mött ett fåtal elever som visat ett eget intresse för den biologiska mångfalden t.ex. När jag gick i gymnasiet var ungefär en tredjedel fältbiologer i min klass och vi tillbringade många helger uti naturen. Ungdomsorganisationen Fältbiologerna har minskat drastiskt i antal sedan slutet av 70 talet.

Det är viktigt att det sätts in åtgärder mot detta. Vi måste t.ex. ta tillvara möjligheterna i ”det nya utbildningsparadigmet” som vi tittat på i naturkunskapens ämneslag på Stagneliusskolan och som nu utvecklats vidare inom det ”följeforskningsprojekt” som vi driver inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi måste också ta tillvara de positiva erfarenheter som vi gjort i idrottsarbetslagets paddling- och fjällresor som gett många ungdomar betydelsefulla naturupplevelser.

”Flipped classroom” ger möjlighet att samla bra inspelade lektioner. Här skulle också olika naturvårdsorganisationer och institutioner kunna hjälpa till  och se till att det blir producerat många bra lektioner som läggs ut på YouTube eller Vimeo.

Intresserade som skall välja yrkesbana måste förstå att det går att göra så mycket mer nu som lärare. Att läraryrket blivit ett av de kreativa yrkena.

Den transmediala processen för lärande för hållbar utveckling blir än viktigare att satsa på i ljuset av denna lärarbrist.

Sen måste det också till åtgärder inom skola och lärarutbildningar så som artikelförfattarna tar upp i sin debattartikel.

OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
- Governing Complex Education Systems
- Innovation Strategy for Education and Training
- Education and Social Progress
- Innovative Learning Environments
- Innovative Teaching and Effective Learning

Fajkon: Källkritik

Av årliga evenemang som sker är det två som jag inte vill missa. Det ena är ISTE konferensen och det andra är knytkonferensen anordnad av FAJK (föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) som i år fått namnet ”Fajkon”.

Denna helg hölls årets Fajkon i Göteborg och hade temat ”källkritik”. Det fanns också ett öppet spår där man fick tala om allt som hade med journalistik att göra.

För mig som naturkunskapslärare var Torill Kornfeldts föredrag det som bäst kan användas direkt i naturkunskapsundervisningen. Hon talade om hur hon som vetenskapsjournalist arbetar med källkritik. Allt finns dokumenterat i denna video:

http://bambuser.com/v/4141846

Men överlag var alla presentationer sådant som i en eller annan form hade kunnat visas för gymnasieelever i olika ämnen. Efter denna dag är jag ännu mer övertygad om att källkritik är något som är jätteviktigt att vi lär ut i skolan.

Fas 4 – Livets uppkomst och utveckling

Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.

Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.

Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.

”Bildblindhet” och ”examinationsblindhet”

När jag arbetade som tecknare i början av 80-talet fick jag erfara fenomenet ”bildblindhet”. Det är en sorts ”blindhet” för de rätta formerna, vinklarna eller annat som kan vara viktigt i en bild som inträder ganska snart efter att man börjat teckna. För att komma åt detta kan man titta på teckningen i en spegel. Bara det att man får en något annorlunda bild gjorde det att man direkt såg vad som inte stämde och hur det skall vara. Idag fick jag erfara att en liknande ”blindhet” framträder när man sitter och rättar och betygsätter uppsatser.

Vi hade ämneslag idag och alla tittade på elevarbeten som jag tagit med från förra årets argumenterande uppsats. Mina kollegor hittade massor av inkonsekvenser och sakfel. Naturligtvis har jag också sett en hel del av dessa men flera har jag inte märkt eller tänkt på när jag suttit med uppsats efter uppsats. När mina kollegor tittade med ”färska ögon” och kommenterade vad de såg fick jag en mycket tydligare och klarare bild vad mina elever presterat.

Av detta lär jag mig att det är viktigt med medbedömning.

TEDx om motivation

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.