Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap och Global Profil. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Hållbar utveckling i Ganda Wikipedia

Projektet hållbar utveckling i Ganda Wikipedia och Mbazzi  Wikipediacenter har snart hållit på i två år. Här har jag samlat de viktigaste länkarna till presentationer av det som gjorts.

Att föra kunskapen vidare

Blogginlägg efter ett besök i Mbazzi sommaren 2013 innan Wikipediacentret startat

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sveriges projektbeskrivning
Blogginlägg efter besök i Mbazzi sommaren 2015:
Del 1: Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden
Del 2: Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda
Del 3: Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda del 3

Vetenskapsradion Klotet den 19 februari 2014

Om Ganda Wikipedia projektet, hållbar utveckling och internet
Wikipedias Ambassadörer vill göra världen hållbar. Programmet i sin helhet.
De olika inslagen i programmet med text och bild på Klotets blogg:
Svenskor leder unikt Wikipedia projekt för hållbar utveckling i Buganda
Saknas 1,7 miljoner lärare i Världen
Sunt skeptisk till Wikipedia-artiklar
WWF ser Wikipedia som en möjlighet att sprida hållbar utveckling
Outernet vill ge världen gratis internet från rymden

Wikipedia-ambassadörernas bloggar

 Paulina Bäckströms blogg
Paulinas beskrivning av projektets bakgrund
Caroline Gunnarssons blogg

http://nouw.com/carolinegunnarsson

Wikimedia Foundation

Blogginlägg på Wikimedia Foundations blogg 28 maj 2014
https://blog.wikimedia.org/2014/05/28/luganda-wikipedia-project/

UNESCO Mobile Learning Week 2015

Presentation på UNESCO:s Mobile Learning Week 2015
Bildspel till presentationen på Mobile Learning Week 2015

8th WEEC (World Environment Education Congress) Planet and People Jun 29 – Jul 2 2015

 Abstract till presentation på WEEC i Göteborg

Ganda Wikipedia

Här är länken till Ganda Wikipedia eller Luganda Wikipedia som den också kallas.

Mobile learning week – dag 2 och 3

Dag 2

Den andra dagen fortsatte det med workshop och större föreläsningar. På eftermiddagen hade jag mitt föredrag i ett av grupprummen:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/ganda-wikipedia-a-knowledge-channel-for-human-survival/

Hela eftermiddagen var full av olika föredrag. Programmet kan läsas här:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/

Dag 3

Den tredje dagen kunde jag bara vara med på förmiddagen. Det mest intressanta föredraget höll Meagan Fallone om ”Barefoot College”:

http://www.unesco.org/new/en/unesco/themes/icts/m4ed/mobile-learning-week/symposium/meagan-fallone/

 

Mobile Learning Week 2015 – Dag 1

Beijing Royal School

Årets ”Mobile learning Week” har som tema ”Empowering woman and girls”. Den första dagen är det workshops som är ett par timmar långa för att man skall kunna gå på djupet med olika ämnen

På förmiddagen gick jag på en workshop som ”Beijing Royal School” anordnade. Den handlade huvudsakligen om hur man skall lägga upp undervisningen så fler flickor väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Man sammanfattar dessa ämnen på engelska med ”STEM” som står för ”Science, Technic, Engineering and Math”

Workshopen hölls huvudsakligen av en amerikan, Cris Mehaan, som har arbetat på skolan i tre år. Dr Fengyun Cheng medverkade också liksom ett par andra lärare.

Beijing Royal School är en modern skola som satsat på mobilt lärande för att förbättra undervisningen.

Efter diverse uppmjukningsövningar gick Meehan igenom statistik som visar att flickors intresse för dessa ämnen ökat för varje år.

Chris arbetade framför allt med ”projectbased learning”.

Vi satt i flera gruppdiskussioner och diskuterade huvudtemat: Hur skall vi öka intresset för naturvetenskap hos flickor. Det som kom fram var att kollaborativt lärande är viktigt och att vi arbetar med alternativa examinationer. Jag fick bekräftat att allt som vi arbetat med inom naturkunskapen på Stagneliusskolan de senaste åren är rätt väg utifrån de diskussioner som jag hörde idag på denna workshop.

Programbeskrivningen till deras workshop är här: ”Using technology and project-based learning to encourage woman to pursue STEM careers”.

Costa Rica och Indien

På eftermiddagen gick jag på en workshop som handlade om ”empowerment” för kvinnor på landsbygden i Costa Rica och Indien.

Först ut var kvinnorna från Costa Rica som berättade om ett projekt i norra Costa Rica där de har startat olika firmor som gör appar som skall hjälpa att fylla sociala behov. Projektet hette TIC-as. Kvinnorna visade hur processen från idé till app kunde gå till.

Efter kaffepausen berättade två indiska kvinnor om ett projekt i Västra Indien i provinsen Gujarat. Där hade de utvecklat ett system där de styrande kvinnorna i ett samhälle kunde skicka intalade meddelanden till kvinnorna i den by de levde i via mobiltelefon. De som fick meddelandena kunde sedan spela in frågor och få svar på dem via ett system där de använde programmen Audicity och Awaaz.

Deras program beskrivning kan läsas här: ”Empowering woman and girls in rural areas through mobile learning and communication: The cases of Costa Rica and India”

Lärande för hållbar utveckling inom UNESCO och övriga FN.

UNESCO

UNESCO:s motto på den stora cementstoden i parken bakom huvudkvarteret i Paris.

Förra året avslutades dekaden för lärande för hållbar utveckling inom UNESCO på en konferens i Nagoya och ett nya steg för arbetet med lärande för hållbar utveckling togs.

Lärande för hållbar utveckling förkortas ofta ESD (Education for Sustainable Development).

En bra sida som har länkar till det mesta man behöver veta om lärande för hållbar utveckling i samband med Nagoyakonferensen i november i fjol finns på WWF:s hemsida:

http://www.wwf.se/utbildning/skolutveckling/nagoyakonferensen/1585134-esd-konferensen-i-nagoya

Där finns slutrapporter och sammanfattningar. Där kan man hitta fortsättningen med ”Global Action Program” och några viktiga citat från FN:s och UNESCO:s generalsekreterare.

För att få veta vad som händer just nu besökte jag i fredags UNESCO och Bernard Combes som arbetar med information i sektionen för lärande för hållbar utveckling. Han bjöd också in två andra medarbetare i sin stab till mötet; Julia Viehofer och July Saito.

Vi samtalade om flera olika projekt som ”Ganda Wikipedia”,  ”Wikipedia ESD”, ”Behandling av kognitiva funktionshindrade” och ”den transmediala processen för hållbar utveckling”. I slutet av vårt samtal bad jag Bernard berätta om vad som händer just nu inom lärande för hållbar utveckling på UNESCO.

Den plan som man jobbar efter är ”Global action programme” (GAP). Den kommer följas upp av två ”global forum on ESD” 2017 och 2019. GAP består av fem delar:

  1. Policyarbete för att få in lärande för hållbar utveckling i både hållbarhetsarbete och utbildning
  2. Arbete med ”hela skolan” för att få in hållbar utveckling i skolas lärmiljöer.
  3. Kompetensutveckling av lärare i hållbar utveckling.
  4. Stötta och mobilisera ungdomar i arbetet för en hållbar utveckling.
  5. Jobba med lokala hållbarhetsprojekt och skapa ESD nätverk med många intressenter.

Sektionen för ESD arbetar nu med att finna ungefär 20 nyckelpartners för varje område och bilda arbetsgrupper runt dessa. Dessa kommer bestämma vad man skall göra inom varje tema för att få in det i världens länders utbildningssystem. Det kan röra sig om utbildningsmaterial, workshops eller vad som varje grupp finner relevant för arbetet.

När det gäller riktlinjer för hur man kan gå tillväga på en skola när man inför ESD så arbetar sektionen på UNESCO med det. Det som finns framtaget redan är en online kurs hur lärare kan ta upp klimatfrågan i klassrummet.

I FN arbetar man vidare med att utveckla förslagen till de nya ”hållbarhetsmålen” (Sustainable Development Goals). Där kommer ESD in i det stora målet om utbildning. Det är också med i flera av delmålen som en viktig faktor för att förverkliga dessa. Vilka av målen som man kommer välja att fokusera på inom FN bestäms på ett möte i New York i september. För närvarande håller man på att diskutera 17 mål totalt i ”post 2015” arbetet.

DSC_9070Möte med Bernard Combes på UNESCOS högkvarter i Paris.

 

Natural History Museum, London

När Daniel Åkerblom och jag nu åkt till London för att vara med på Wikimania 2014 passar vi på att gå på Natural History Museum för att se om vi kan få några idéer till undervisningen i naturkunskap där.

När Charles Darwin varit ute på sin världsomsegling med Beagle och samlat naturalieföremål och James Cooks botaniker Josephs Banks kommit hem med alla sina insamlade växter behövdes något ställe att förvara dem. Det var så Natural History Museum började. Nu finns det över 70 miljoner föremål och museet har fler än 300 anställda forskare och bibliotekarier.

Själva byggnaden är en av Londons finaste Viktorianska byggnader. Det ritades av den ung arkitekt vars namn var Alfred Waterhouse.

Om man kommer in från huvudingången möts man av en stort dinosaurieskelett i en sal som skulle kunnat vara en kyrksal. Längst bort vid kortsidan, uppe i en trappa sitter Charles Darwin som staty och tittar ut över museibesökarna. Nästan så som Abraham Lincoln sitter i Lincoln Memorial i Washington.

Museet är indelat i fyra zoner. Den blå zonen innehåller dinosauriegalleriet och utställningen ”Images of Nature”. Den gröna zonen har en utställning om baskunskaper i Ekologi, den orange zonen har en naturträdgård och i den röda zonen finns alla geologiutställningar.

Vi började i den röda zonen. Den hade som så många andra naturhistoriska museer en utställning om hur jorden kommit till och hur livet utvecklats genom de olika tidsepokerna. Det fanns en stor sal med ”skatter från jorden”, dvs ädelstenar samt hur olika mineraler  och metaller har använts i samhället.

Det fanns en mycket bra utställning om naturresurser och deras koppling till hållbar utveckling. Den tog upp vatten, avfall, material av olika mineraler och energi.

I den gröna zonen slingrade sig ekologiutställningen på en uppbyggd andravåning där olika grundbegrepp som näringskedja, näringsväv, ekosystem mm begrepp förklarades.

Museet saknade ”airconditioner” så det var väldigt varmt. Det var också mycket trångt jämfört med liknande museer i USA. De två första zonerna hade inget nytt som vi inte redan visste om naturen men några nya intressanta fakta fick vi om en projekt vi besökte 2012 i Arizona: Bisophere 2. I en av utställningarna sammanfattades det hur det gick.

Washington igen och sedan hem

När vi kom tillbaka till Washington tillbringade vi våra sista dagar av resan där. Vi besökte Arlingtonkyrkogården, Adams Morgan, Dupont circle, Georgetown och avslutade resan i en stor hangar utanför Washington Dulles flygplats: Smithsonian Air and Space museum. Här fanns allt som inte fick plats i museet inne vid The Mall. Vi såg Blackbird, rymdfärjan Discovery, Överljudsplanet Concorde och mycket, mycket mer. Det var som att få en flashback från min barndoms alla modelflyg som jag byggde när jag var liten.

Vi åkte i en Airbus A380 hem också. Den hade över 500 platser och kändes som en modern Titanic när den skulle lyfta. Men allt gick bra och vi kom till Paris enligt tidtabellen och tog ett mindre plan till Kastrup och sedan tåg hem till Kalmar.

Shenandoha National Park

När Blue Ridge Parkway kommit till vägs ände i den norra delen tar Shenandoha National Park vid. Vägen går över i ”Skyline Drive” och fortsätter över bergstoppar norrut i 105 miles. Naturen ser ungefär likadan ut men vi såg inte så många rhododendronskogar som vi såg längre söderut.

När vi var nästan ute ur parken i den norra delen såg vi en svartbjörn i skogen vid vägen.

Vi avslutade vår tur i Front Royal med lite mat innan vi åkte vidare den 60 miles långa vägen till Washington igen.